Tel: +46(0)8-611 01 10, 611 58 20
Hantverkargatan 36, 112 21 Stockholm, Sweden
info@aktiesamlaren.se

Hem  Home





 
Ahlingsåhs Manufactur Werk 1728     såld/sold
Alingsås.
100 Daler Silvermynt 4 sidor. stor, sigill. SAF.1, GA.25

I Början av 1720-talet studerade Jonas Alström (1685-1761, adlad 1751 med namnet Alströmer) den begynnande engelska industrialiseringen och hösten 1723 hemsände han ullprover, färgvaror och vävstolar. År 1724 erhöll han privilegium att upprätta en yllemanufaktur i sin hemstad Alingsås med stöd av uppsatta personer. Delfinansiärer av Alströms societet var bl. a den dåvarande kungen Fredrik I samt flera kända politiker. Verksamheten kom även att omfatta kattuntryckning, tobaksodling, sockerraffinering etc. Aktiebrevet är Sveriges äldsta ännu bevarade och är utställt den 31 december 1728 och baserat på "låtter" om vardera 100 daler silvermynt.

Swenska Levantiska Compagniet 1748   såld/sold
Stockholm, 1.500 Daler Kopparmynt, SAF.4, GA.4617                 

Den 20 februari 1738 erhöll ett nybildat kompani privilegiet att under tio års tid driva rederirörelse och handel i Levanten. Dess privilegium innebar uteslutande rätt till handel på Levanten eller Medelhavets östliga hamnar. Importen  bestod av russin, fikon, korinter, bomull, kaffe m.m., exporten väsentligen av järn och stål, bräder och skinn varor. Detta handelskompani hade sitt huvudsäte i Stockholm och var ämnat att för huvudstaden vara vad Ostindiska kompaniet var för Göteborg. Kompaniet nådde aldrig någon större blomstring. På direktionens begäran förnyades dock oktrojen den 15 januari 1748 för ytterligare tio år. I bolagets direktion ingick köpmannen och bruksägaren Claes Grill (1705-1767), som tillhörde en av 1700-talets främsta affärssläkter. Då affären gick med förlust, upphörde kompaniet till slut att utsända skepp till de levantiska hamnarna. Dess privilegium var emellertid ett hinder för andra handelsföretag på Levanten, varför rikets ständer 1756 löste tillbaka oktjojen för de återstående två åren mot en ersättning av 85.521 daler kopparmynt eller den summa som kompaniet uppgav sig ha förlorat på sitt företag. Handeln på Levanten gavs därefter fri. Under verksamhetsåren 1738-1756 utsände kompaniet sammanlagt 14 fartygsexpeditioner till Smyrna (Izmir) i Turkiet.

Cattuns Tryckeri 1763      såld/sold
Säter, 1/40 del, Liten bok, sigill. SAF.8, GA.646

Bolaget erhöll Privilegier att driva ett kattuntryckeri den 7 augusti 1761 efter ansökan av borgmästaren Olof N. Malmstein i Säter. De tryckta kattunerna, som tillverkades av tunt bomullstyg, fungerade som ersättning för de dyrbara sidentygerna och användes både till möbel- och väggbeklädnad (se även 1). Bolaget indelades i fyra stycken s k "huvudlotter" där varje huvudlott kunde delas in i tio mindre eller "enkla lotter". Varje huvudlott utgjorde en "directeur" och således fans totalt fyra direktörer som skulle sammanträda så ofta som möjligt, dock ej mindre än en gång i veckan, för att behandla bolagets angelägenheter. De personer som stiftade och drev bolaget var ovan nämnda Olof N. Malmstein, häradshövdingen Petter Dufva, rådmannen Olof Roman och kassören Johan Dufva. Samtliga är undertecknare av aktiebrevet som är utställt i Säter den 15 november 1763.



 

Svenska Ost Indiska Compagniet 1782 såld/sold
Göteborg, 300 Rdr Specie, Stor. SAF.10, GA.4532           

1700-talets största svenska handelsföretag var det 1731 skapade Ostindiska kompaniet. Sagan om detta kompaniet började med att kommissarien Henrik König (1686-1736) ansökte hos kommerskollegium om en oktroj för ett ostindiskt kompani. Efter segslitna förhandlingar utfärdades den 14 januari 1731 den första oktrojen, gällande för femton år. Vid bolagets bildande deltog personer som Colin Campbell (1686-1757) och Niclas Sahlgren (1701-1776). Bolaget var mycket framgångsrikt och ytterligare fyra oktrojer (1746, 1766, 1786 och 1806) utfärdades. Även bröderna Claes och Patrick Alströmer (söner till Jonas Alströmer), kompaniets stora fartygskonstruktör Fredric Henric af Chapman, direktören i sista oktrojen William Chalmers och direktören Claes Grill var kopplade till kompaniet. Den Ostindiska handeln beredde sina deltagare mycket stora vinster. Det ålåg kompaniet att reexportera så mycket som möjligt av det importerade godset. Kompaniet var även skyldigt att exportera svenska varor. Denna export bestod främst av Järn. Det första skeppet avseglade från Göteborg 1732 och det sista anlöpte i mars 1806. Sammanlagt utsändes 132 expeditioner i Ostindiska kompaniets regi. De idag bevarade aktiebreven är från den olycksaliga fjärde oktrojen, som genom skeppsförlisningar och engelsk sjöblockad gick i konkurs, varvid dessa aktier blev värdelösa.



 

Swenska West-Indiska Compagniet 1787 19 000:-
Stockholm, 100 Rdr Specie, Stor. Mak. SAF.12, GA.4618

Redan år 1745 gavs privilegium att skapa ett Västindiskt kompani åt handelshuset Abr. och Jacob Arfwedson & C:o, men då Spanska sändebudet i Stockholm inlämnade en skarp protest mot företaget, avsade sig firman privilegiet. Sedan Sverige 1784 erhållit den västindiska ön S:t Barthélemy, framlade stadssekreteraren Johan Liljencrantz (1730-1815) ett förslag i kommerskollegium om inrättande av ett bolag baserat på aktier för att bedriva handel i Västindien. Den 31 oktober 1786 erhöll bolaget privilegier på 15  år att idka handel och sjöfart på den svenska ön S:t Barthélemy och på övriga öar i Västindien samt Nordamerika, Officiellt räknas dock starten den 1 januari 1787. Liljencrantz samt Stockholmsgrosshandlarna Arfwedson, Schinkel och Pauli skulle leda aktieteckningen. Kompaniets handel gick inte som man hoppats. Den första expeditionen "gick förlorad" som följd av kriget mot Ryssland 1788. Längre fram förlamades affären genom utfärdade förbud mot införsel av vissa varor, särskilt kaffe. Även de höga kostnaderna p.g.a. fartygskapningar gjorde att det affärsmässiga resultatet blev dåligt och kompaniet upplöstes 1805.


 

Strömsholms Slusswerk 1800 6 000:-
Stockholm, 480 Rdr Specie, Stor, Bild. SAF.17, GA.4268

För att anskaffa mer kapital till kanalens drift och underhåll ansökte direktionen i en skrivelse den 6 augusti 1799 om tillstånd att få göra en nyemission i bolaget. Emissionen genomfördes år 1800 och de nytecknade "actierna" motsvarade 160 riksdaler specie vardera. Aktiebreven är utställda i Stockholm den 3 mars 1800. Vinjetten på aktiebrevet är en av de vackraste litografierna som finns på historiska aktiebrev. Vid tiden för bolagsbildningen (1784) var Gustav III (1771-1792) regent och hans monogram återfinns på skölden ovanför havsguden i vinjetten.

   


 

 
Elfvedals Porphyrverk 1800 såld/sold
Stockholm, 20 Rdr Specie, Stor. SAF.(13), GA.II:238, riss

 

Porfyr kallas den hårda, bergart med insprängd, ljusa korn av kvarts eller fältspat som finns främst i Älvdalen i landskapet Dalarna. Greve Nils Adam Bielke (1724-1792), president i Bergskollegium, grundade år 1788 ett porfyrsliperi med namnet Elfvedals Porphyrverk som ett aktiebolag under Bergskollegium. Här tillverkades inte bara praktpjäser som Rosendalsvasen och Karl XIV Johans sarkofag utan även bruksföremål som skrivställ, mortlar, knivskaft m.m. Porfyrarbetarna betraktas som en speciell svensk konstindustri. År 1818 såldes bolaget till Karl XIV Johans son dåvarande kronpris Oskar (1799-1859). Bolaget övertogs 1856 av handlaren E. G. Arborelius och nedlades helt 1885.

   


 

 
Riks-Disconto Werket 1801       15 000:-
Stockholm, 50 Rdr Silvermynt. SAF.18, GA.3636

 

General-Discont-Contoriet, som stod under Riksgäldskontorets förvaltning, fick vid sin sida år 1792 en särskild institution, Discont Werket med Riksens Ständers Contoirs Credit-Sedlar. Båda diskonterna övertogs år 1800 av Riksbanken och gavs namnet RiksDiscont-Werket, som till formen var ett aktiebolag, vars kapital tillsköts av banken och en mindre del av privata delägare. Aktiebrev är undertecknade av representanter för de fyra stånden.

   


 

 
Kinda Kanal Verks Bolag 1802 såld/sold
Linköping, 10 Rdr Specie, Stor. SAF.20, GA.2160, lagad

 

Planer fanns redan under 1500- och 1600-talet på att anlägga en vattenväg mellan Östergötland och Småland, men det var första på 1750-talet som staden Linköpings behov av ved och virke gjorde att ett bolag bildades för att bygga en vattentransportled mellan sjöarna Åsunden och Stora Rengen ca 10 km söder om staden. Kanalbygget skulle också medges en nivåsänkning av några mindre sjöar för att öka den odlingsbara marken. Slussbyggen påbörjade även men arbetet avstannade långt innan farleden färdigställts. Arbetet återupptogs på 1850-talet och kanalen kunde öppnas 1871. Kinda Kanal hade då sin sträckning från Linköping till Horn. sammanlagt 80 kilometer vattenväg. 


 

Götheborgs Disconto-Inrättning 1803 7 000:-
Göteborg, 500 Riksdaler, fläck. SAF.22, GA.1575

Den 26 augusti 1800 kungjordes att i avlägsna och folkrika städer särskilda privata diskontoinrättningar skulle upprättas. Ansökningar, ingivna från Göteborg, Malmö och Åbo, beviljades 1802-1805. Bankerna utgav reverser mot ränta samt checkar utställda på diskonternas tillgodohavande i Riksbanken. I början utgjordes detta tillgodohavande av den kredit till samma belopp som inbetalts av deltagarna. Den svåra ekonomiska krisen 1812 hotade diskonterna med ruin, men statsmakten kom till undsättning och rörelsen kunde fortsätta ytterligare några år. Göteborgs Discont avvecklades år 1817 utan förlust.



 

Malmö Disconto Werk 1803 6 000:-
Malmö, 250 Riksdaler. SAF.23, GA.2634

Den ekonomiska krisen 1812 blev Malmö diskontens fall. År 1817 uppstod stora förluster genom vissa klieters konkurser. Dessutom ertappades bankens styrelse med falsk bokföring och bedrägliga rapporter. Man fruktade allmän rusning från insättarna till banken. För att lugna allmänheten publicerades den 27 september 1817 en kungörelse, vari försäkrades att rörelsen skulle fortgå som tidigare. Men förhoppningarna krossades ty efter kungörelsens publicerande utsattes banken för en anstormning av insättare som ville lyfta sina innestående medel. Banken fick stängas och Riksgäldskontoret övertog Malmö Discont Werks åtaganden. Malmö diskonten avvecklades först 1848 med stora förluster.

   


























 
 
Stenkols Grufvan Konung Gustav IV Adolf 1805 såld/sold
Stockholm, 500 Rdr Silvermynt. SAF.24, GA.4055, bild, stor  

 

Redan under 1600-talet bröts stenkol vid Höganäs i norra Skåne. År 1796 upptäcktes nya fyndigheter men dåvarande ägaren greve Erik Ruuth (1746-1820) hade på grund av sitt engagemang i kolbrytningen vid Boserup kommit på obestånd. Gruvorna med tillhörande privilegier såldes på auktion och inropades av handlaren K. Bagge från Göteborg som tillsammans med bl. a Erik Ruuth och William Chalmers (1748-1811) år 1797 bildade Stenkols grufvan Konung Gustaf IV Adolph. År 1805 fick aktieägarna bidra med ytterligare kapital till bolaget och aktiebreven byttes mot nya. Vinjetten är en färgglad akvatintgravyr av M. R. Heland (1765-1814) som gör brevet till ett av de vackraste aktiebreven i Sverige.


 

Söder Telje Kanal och Slussverks Bolag 1806 20 000:-
Stockholm, 100 Rdr b:co, Stor. Bild, SAF.26, GA.4681

Efter ett flertal mindre framgångsrika försök att gräva en vattenväg mellan Mälaren och Östersjön vid Södertälje ansöktes på 1790-talet om tillstånd att bygga en kanal. Kanalingenjören Erik Nordewall (1753-1835), som var verksam vid lantmäteriet, granskade projektet och framlade år 1805 och projektet blev formellt godkänt. Ett aktiebolag, Söder Telje Kanal och Slusswerks Bolag, bildades och allmänheten fick möjlighet att teckna aktier. Aktiebreven är utställda i Södertälje år 1806 och samma år utsågs Erik Nordewall till teknisk chef för kanalbygget.
 

   


 

 
Bolaget för Klippans Egendom 1808 25 000:-
Klippan, 175 Riksdaler, Ej i SAF, GA.II:156, stor, med sigill, mak.
 

Götha Canal Bolag 1810
Stockholm, 100 Rdr b:co, Stor,  Bild, SAF.28, GA.1571 såld/sold
 

Drömmen om en vattenväg genom Sverige hägrade ända sedan 1500-talet. Sjöofficeren och dåvarande statsrådet Baltzar Bogislaus von Platen (1766-1829) blev den person som påbörjade och outtröttligt drev projektet. Götha Canal-Bolag bildades den 11 maj 1810 och arbetet inleddes samma år. von Platen engagerade kanalbyggaren Daniel af Thunberg samt den brittiske kanalspecialisten Thomas Telford (1757-1834), vilken endast 20 dagar lär ha stakat ut kanalen och föreslagit slussplaceringarna.

På åtta dagar tecknades aktier i bolaget för 4 722 900 riksdaler b:co och flera betydande personer återfinns bland tecknarna. Aktiebrevet från 1810 är utfört i koppartryck med en av C.G. Lundgren graverade vinjetter föreställande moder Svea och en sluss med väntande fartyg. (Se även nr 52)


 

Westerviks Stads Brännvins-bränneri 1813 20 000:-
Västervik, 1/250 del, Stor. Sigill, Ej i SAF, GA.II:1857
 
Handskrivet med sigill. Bolaget gav så småningom god vinst utdelningen var 1814 1/2 kanna brännvin och 1818 + 1819 7 1/2 kanna. Aktiebrevet ej tidigare känt ej med i SAF eller GA. UNIK.
 

 

Hjelmare Canal-och Slussverks Bolag 1818 6 000:-
Örebro, 100 Rdr banco, Stor, Blankett, Bild. SAF.31, GA.1751
 



 

Hjelmare Canal-och Slussverks Bolag 1819 10 000:-
Örebro, 100 Rdr banco, Stor, Bild. (SAF.31), GA.II:610, lagad

Att förbinda Mälaren och Hjälmaren med en kanal var en tanke som redan Gustav Vasa hade. År 1610 blev den första kanalen färdig, men höll inte för tjällossning och vårflod och 1629 togs första spadtaget på det nya kanalbygget som blev färdigt 1639. Hjelmare kanal har byggts om på 1690 och 1770-talet och behovet av en modernisering och delvis ny sträckning diskuterades i början av 1800-talet. År 1818 bildades detta bolag, i vars regi kanalen 1819-1830 moderniserades och fick sin nuvarande sträckning. (Se även nr. 93)



 

Carl den XIII:s Bro Bolag 1818 10 000:-
Gävle, 50 Rdr b:co, handskriven, ersatt. SAF.(32)  GA.(622)
 


 

Carl den XIII:s Bro Bolag 1818 5 000:-
Gävle, 50 Rdr b:co, Liten. SAF.32, GA.622

Konung Karl XIII fick ge namn åt en bro över Dalälven vid Älvkarlebyfallen som började byggas 1815. Den ritades av byggmästaren Ris Erik Larsson från Leksand, och till arbetsledare utsågs "Lieutnant Mecanicus" O. Forsgren, Brukspatron Carl Tottie och grosshandlare Per Ennes ingick i aktiebolaget som startades för att skaffa medel till brobygget. Detta var klart redan 1816 och den första överfarten gjordes 23 juni samma år. Ännu efter 175 år står den vackra träbron kvar som ett minnesmärke över dåtidens byggnadskonst.



 

Södertelje Canal Slussverk 1819 3 000:-
Södertälje, 500 Rdr b:co, Bild, Stor,  SAF.33, GA.4680

Bygget av kanalen, som startades år 1806, utfördes av indelta soldater och krigsfångar under ledning av Erik Nordewall (1753-1835). Kanalen fick en sluss och dess placering blev en källa till många diskussioner. Efter samråd med bl a Balzar von Platen (1766-1829) placerades slussen vid infarten till Mälaren. Kanalen invigdes 1819 och samma år genomfördes en nyemission i bolaget. Eric Nordewall ingick i bolagets styrelse och är en av undertecknarna av aktiebrevet. Aktiebrevets vinjett är ett elegant kopparstick föreställande den i trä tillverkade vindbryggan invid slussen. Aktiebrevet är utställt i Södertälje den 23 september 1819. Södertälje Canal och Slusswerks Bolag inlöstes av staten år 1912.



 

Ridhus af Sten 1824 15 000:-
Göteborg, 1/72 del, Bild. Stor, fläck, SAF.36, GA.3635

Ridhuset byggdes 1824 av delar från den tidigare rivna bastionen Gustavus Magnus vid Östra Larmgatan i Göteborg. Ridhuset var livligt använt både dagtid och kvällstid eftersom ridkonsten var ett inslag i den välsituerade ungdomens uppfostran. Även diverse cirkussällskap uppträdde i manegen som var i bruk under 50 år. Aktiebolaget bildades 1824 med 72 aktier. Ridhuset revs 1874 för att lämna plats åt gator och hus enligt den ny stadsplanen.

   


 

 
Johannesborgs Koboltverks Bolag 1825
Stockholm, 1 800 Rdr b:co. Stor, riss, fläck, SAF.37, GA.1991 3 000:-

 

Bergshauptmannen i Stora Kopparbergs bolag Gustaf Sebastian Tham (1797-1876) startade år 1825 Johannesborgs bolag för att driva Lerbäcks- och Johannesborgs-gruvorna i Lerbäcks socken av Örebro län. Enligt en av Thams noggranna analyser ansågs den mest brytbara koboltmalmen finnas i Nya Galtgruvan, som hade ett djup på 60 meter. Mer än 500 arbetare uppges ha varit fast anställda i bolaget. Under de närmaste åren upplevde malmfältet sin korta historia. Redan 1827 hade resultatet försämrats betydligt. Anledningen var den försämrade konjunkturen på koboltmarknaden samtidigt som brytningskostnaderna med tilltagande djup blev högre. 1843 uppgick bolaget tillsammans med Frederiks-bergsbolaget i Johannisborgs Cobolt-Verks Aktiebolag (se nr 73).

 


 

Höganäs Stenkols Verks Actie 1825 20 000:-
Stockholm, 10 Riksdaler. Stor, bild,Mak. Ej i SAFGA.1871
 

Bergshauptmannen i Stora Kopparbergs bolag Gustaf Sebastian Tham (1797-1876) startadAktiebolag (se nr 73).

Porla Brunn 1826, (J.Berzelius) såld/sold
Stockholm, 1/700 del, Stor, Bild,  SAF.38, GA.3362

Brunnen, som ligger mellan sjöarna Vänern och Mälaren, var känd och använd redan under medeltiden. Källan togs i bruk 1724 av västgötaläkaren Richter, som återupptäckt brunnen i gamla handlingar. År 1809 övertogs ledningen av kronobefallningsman Gustaf Strömstedt (1762-1835). Brunnen fick kungligt privilegium år 1819, och 1826 bildades bolaget.Överst en vacker vinjett i kopparstick med en symbolisk framställning av Porlavattnets hälsobringande verkan, förmodligen en scen från ett Asklepiostempel. Tomrum lämnat för fyllande av aktieinnehavarens namn och datum. I styrelsen ingick Jacob de la Gardie (1776-1848), Gustaf F. Åkerhjelm (1776-1853), Johan J. Hedrén (1775-1861) samt Jöns Jacob Berzelius (1779-1848), som år 1806 analyserat Porlavattnet, samtliga undertecknare av aktiebreven. Porla var under 1800-talet en av landets mest besökta järnkällor men är numera mest känt för sitt kolsyrade vatten.

 

 
 

Nederlags-magazinet i Carlshamn 1828 9 000:-
Karlshamn, 1/77 del, Stor. med sigill, Ej i SAF,  GA.II:1008
 

 
   
Ortopediskt Gymnastikt Institut 1828, Stockholm. Såld/sold
20 Rdr Banco. Stor, Bild, med sigill, Lagad, (SAF.39), GA.(3249)

Institutet grundades år 1821 av professor Nils Åkerman (1777-1850), som utsetts till intendent vid Djurgårds Brunn. Aktiebolaget bildades 1827 men namnet ändrades redan 1828, till Josefinska Ortopediska Institutet, efter dåvarande kronprins Oskars gemål. Här skulle man bl. a behandla medfödda missbildningar i ben och leder som puckel och sned rygg, klumpfot m m  samt följderna av förlamningar o s v. Enligt förpliktar skulle institutets föreståndare ständigt upplåta minst 15 platser åt mindre bemedlade patienter och låta studerande utbildas sig i medicinsk gymnastik samt avlösa en biträdande läkare. Namnet ändrades 1847 till Gymnatiskt-Ortopediska Institutet.



 
Prins Gustafs Bro Bolag 1829 15 000:-
Stockholm, 62 Rdr 50 Öre. Stor, Lagad, SAF.46, GA.3373

Till kommunikationsföretagen hör Prins Gustafs bro Bolag med aktier på 1/284-del i bolaget motsvarande 62.50 riksdaler riksmynt. Bolaget som hade till ändamål att bygga och underhålla Flottsunds bro nära Uppsala, hade regler från 12 december 1829 men aktiebrevet kan vara från senare datum. J.M. Schram, som undertecknat brevet, var född 1813 och blev borgmästare i Uppsala län 1830-1862. Efter borttagande av de många milstolparna med den avsatte Gustav IV Adolfs namnchiffer uppsatte han nya med sina egna initialer RvK, vilket folkhumorn uttydde, res varsamt kanalje.



 

Schola efter Hillska uppfostrings methoden 1829 15 000:-
Stockholm, 500 Rdr b:co, lagad. Stor, SAF.45, GA.3802

År 1830 upprättades en internatskola för gossar efter förebild från den engelska skolmannen och postverkets reformator Rowland Hill (1795-1879). Anstalten drevs som ett aktiebolag vars angelägenheter ombesörjdes av en direktion på tolv personer. Skolan var avsedd för pojkar från tidigaste skolåldern fram till eventuella universitetsstudior. Inom skolan rådde ett långt utsträckt självstyre och disciplinen upprätthölls av pojkarna själv. Skolan var belägen vid Barnängen i Katarina församling i Stockholm. Verksamheten pågick från 1830 till 1846. Egendomen köptes 1846 av publicisten och riksdagsmannen Lars Johan Hierta (1801-1872) som där bedrev sidentillverkning under ett 20-tal år. Nytt aktiebrev utkom redan 1830.

 


 

Åbomska Sim-Skolae-Inrättningen 1831    17 000:-
Stockholm, 50 Rdr b:co, Bild, Stor. SAF.50, GA.5390

Grosshandlare Olof Åbom satsade alla sina resurser i bygget av en simskoleinrättning vid Riddarholmen i Stockholm. Bygget stod klart och invigdes pingstdagen 1827. Men redan 1829 avled Åbom. Till minne av simskolans grundare bildade Åboms släkt och vänner ett aktiebolag, fördelat på 100 aktier i stärbhusets namn. Simskoleinrättningen var belägen framför ”Assistans contorets” hus nr 7 i kvarteret Riddarholmen och platsen förhyrdes på 25 år av Stockholms ”Drätselcommission”.



 

Srömma Bomulls Spinneri fabrik 1831 20 000:-
Karlshamn, 20 andelar, Stor, sigill,  Ej i SAF o GA.II:1498, Lagad
 

Bomullsspinneri i Asarums socken vid Mieån, 4 km n. om Karlshamn, anlades 1831. Det hade 1913 12.100 spindlar, 324 vävstolar, sysselsatte 265 arbetare. (N.F.)



 

Götha-Kanal-Bolag 1833 såld/sold
Stockholm, 500 Rdr b:co, Stor. Bild, SAF.52, GA.1572



 

Götha-Kanal-Bolag 1833 20 000:-
Stockholm, 100 Rdr b:co, Stor. Bild, Ej i SAF o GA.

När den Östra och Västra delen sammanknöts 1832 invigde Karl XIV Johan Göta Kanals hela sträckning genom Sverige med stor pompa och ståt. Året efter gjordes en nyemission i bolaget och 1810 års aktier utbyttes mot nya av modernt litografiskt tryck. Papperet var av dålig kvalitet och aktien måste åter bytas 1888. Göta kanal ägs numera av Domänverket genom Kanalbolaget i Motala. Kanalen är en av värdens vackraste turistleder, vilket omvittnas av resenärer från jorden alla hörn
(se även nr.28).

 


 

Borgå Sunds Brobolag 1833 20 000:-
Strömsholm, 150 Rdr b:co,  Stor, SAF.43, GA.451
 

År1832 uppkom förslag i Strömsholms Kanalbolag om att bygga en bro över Borgå sund som förbinder sjön Freden med Mälarens fjärd Galten vid inloppet till Strömsholms kanal. Då de 1,500 riksdaler Banco som anslagits av staten ansågs otillräckligt inbjöds till aktieteckning i Borgå Sunds Brobolag 1833. Bron utbyttes redan 1860.



 

Wermländska Provincial Bank-Bolaget 1833 15 000:-
Karlstad, 200 Rdr Banco, Stor. Bild, SAF.54, GA.5240
 

Landshövdingen i Värmland John Didrik af Wingård (1778-1854) väckte i april 1832 ett förslag om inrättning av en "provincial-Bank" inom länet. Redan den 17 november gav Kungl. Maj:t tillstånd till skapande av en sådan bank. Wermländska Provincial-Banken skulle förvaltas av en direktion i Karlstad. Den 8 januari kunde den första ordinarie bolags-stämman hållas. Verksamheten grundade sig redan från början på utgivning av egna sedlar trots att oktrojen inte medgav någon sådan rättighet. Banken skulle komma att byta namn vid flera tillfällen: 1857 till Wermlands Enskilda Bank och 1934 till Wermlands Enskilda Bank AB. Numera har banken uppgått i Götabanken. PK. Merita Nordbanken.



 

Ångfartyget Gripen 1835 såld/sold
Nyköping, 1/2 aktier 250 Banco Stor. Ej i SAF, GA.5455

 


 

Stora Kopparbergs läns o Bergslags Enskilda Bank-Bolag 1836 18 000:-
Falun, 1.000 Rdr b:co, Stor. Dek. Ej i SAF o GA.II:1482
   

 
   
Sällskap för Läsning, Biljard och Klubb 1837 17 000:-
Falun, 16Rdr 32 Sk. Banco, Stor. Dek. Lagad, SAF 57, GA.4645
 

Upplysningen under 1700-talets senare del medförde ett ökat utbud av skrifter, och under 1800-talet tillkom på många orter s.k. läsesällskap för att befrämja läskunnigheten och sprida kunskap om den nya tidens liberala idéer. Redan 1835 bildades Christianstads läsesällskap, som fick stor anslutning från borgerskapet. Två år senare bildades ännu ett sällskap i bolagsform. Detta skulle drivas som en klubb för läsning och biljardspel. Bolaget hade enbart officerare som stiftare. Tyvärr saknades uppgifter om dess fortsättning men man kan förmoda, att klubben företrädesvis skulle vara ett sällskap med militär anknytning gentemot det borgliga sällskapet. Troligen har klubben med tiden inlemmats i officersmässens vanliga sällskapsliv.



 
Arboga Ångfartyg o Rederi-Bolag 1837 10 000:-
Arboga, Blankett, Stor. Bild, Blankett, SAF.58, GA.135

Ett rederibolag inrättes 1837 för ångfart emellan Arboga och Stockholm. Detta bolag ersatte ”Gamle Rederi Bolaget” vars egendom övergick till det nya. Redan 1837 beställdes ångfartyget Wikingen av Claes Rudolph Carlsund (1807-1866) vid Kolboda Warf i Småland. Fartygets maskiner tillverkades av Samuel Owen (1774-1854) i Stockholm. Wikingen gick i rederiets trafik i 11 år, och 1848 såldes hon till Torshälla, där hon var i trafik till 1857. Från 1849 finns ett kontrakt bevarat där Motala Mekaniska Werkstads Bolag förbinder sig att bygga ett ångfartyg i järn. Detta fartyg fick namnet Arboga. Arboga Ångfartygs- och Rederi-Bolag upplöstes vid bolagsstämman den 30 maj 1874.

Klinkenbergs Gruve Bolag 1839 såld/sold
Falun, 1/120 del, Stor. SAF.65, GA.2181
 

Klinkenbergs Grufve-Bolag var ett svenskt företag som idkade gruvdrift även i Norge. Aktiebolaget blev inregistrerat i Falun den 25 juni 1839 för gruvbrytning och verksanläggning i Särna socken i Sverige samt i en omkrets av 10 mil runt de norska sjöarna Femunden, Feragen och Aursunden. Från början var säkert kopparmalm den huvudsakliga produkten. Området ligger inte långt från Rörås, som i äldre tider hade en vägförbindelse med Falun koppargruva. På senare tid fanns 4 kromgruvor registrerade runt de norska sjöarna varför man kan förmoda, att detta blev bolagets senare näring.



 

Ångfartygs Bolaget i Upsala 1841

 

10 000:-

Uppsala, 100 Rdr Banco, Stor, Bild, Ej i SAF, GA.II:1959

   

 

   


 

Bolag i uppförande af ett Stadshuse i Westervik 1842

 

4 500:-

Westervik, 100 Rdr Banco, Stor, Ej i SAF,  GA.II:158

   

 

   


 

Strömsholms Nya Canal-Bolag 1842

 

Såld/sold

Stockholm, 400 Rdr Banco, Stor. Bild, SAF.71, GA.4265

   

 

   


Strömsholms Slussverks aktiebolag behövde tillskott av kapital för utbyggnad och underhåll av kanalen som nu var nedsliten och illa åtgången av den starka trafiken på farleden. Strömsholms Nya Canal-Bolag bildades 1842 och fick bidrag från staten. På aktiebrevets vinjett ser man motivet likt det från år 1800 ( se nr 17) förutom att Karl XIV Johans monogram tillkommit bredvid Gustav III:s. Aktiebrevet är utställt i Stockholm den 6 juni 1842 och förekommer i två varianter, den ena lik 1847 års brev (se nr 79).

 


 

Johannisborgs Colbolt-Verk 1843

 

8 000:-

Stockholm, 1/158 del, Stor, SAF.73, GA.1992

   

 

   


Sedan Johannesborgs Koboltverks Bolag (se nr 37) och Fredriksbergs Coboltgruvebolag i Örebro läns genom överenskommelse år 1843 blivit försenade under namnet Johannisborgs Colbolt-Verk utökades antalet aktier med ytterligare 18 utställda på baronen A. Reuterskjöld i Fredriksbergsbolaget. På grund av låga priser på kobolt lades gruvan ner 1849. År 1857 övertogs gruvorna i området av ett belgiskt företag vi namn La Vielle Montagne, som fortsatte driften in på 1900-talet.

 


 

Örebro Badbasinsbolaget 1844 6 500:-
Örebro, 6 Rdr 32 skilling, SAF.74, GA.5586
 

I aktiebrevet från 1827 i Adolfsbergs Helsobrunn (se nr 40) kan vi läsa "Till deltagande uti det Nya Bolaget, som blivit upprättat till inköp av Adolfsbergs Helsobrunn, med tillhörande Jord, Åbyggnader, Inventarier, samt hälften uti Bad-inrättningen här i Staden." Det är första gången en badinrättning i Örebro stad omnämns. Från 1840-talet finns uppgifter om ett badhus i Örebro där man kunde betjänas med gyttjebad och järnbad. Utöver detta finns inga uppgifter om Örebro Badbasins Bolag.

 


 

Linköpings Ångfartygs- Bolag 1845 7 000:-
Linköping, Blankett, Bild, Stor. SAF.75, GA.2518

Den första svenska propellbåten i passagerartrafik finns avbildad på aktiebrevet till Linköpings Ångfartygs-Bolag från 1845. Fartyget byggdes av trä på järnspant vid Motala Verkstads varv i Norrköping och blev klart 1846. Kapten på fartyget de första åren var A. O. Wallenberg, sedermera Stockholms Enskilda Banks grundare och mångårige chef. Med aktiebrevet följde utdelningskuponger för 10 år, något för den tiden mycket ovanligt. Förut var det vanligt att utdelningen avskrevs på aktiebrevet. Det vackra brevet är utfört i litografi av Johan Cardon d.y.
 



 

Stora Kopparbergs läns o Bergslags Enskilda Bank-Bolag 1846

 

15 000:-

Falun, 1 000 Rdr b:co, Stor. Dek. Ej i SAF o GA.II:1483

   
 

 
Nederlags-magazinet i Carlshamn 1846 12 000:-

Karlshamn, 1/770 del, Stor, sigill, Ej i SAF, GA.II:1009

   

 

   

 

Strömsholms Nya Canal-Bolag 1847

 

10 000:-

Stockholm, 400 Rdr Banco, Stor. Bild, SAF.79, GA.4266, trasig

   

 

   

Strömsholms kanal byggdes om mellan åren 1842-1860 i regi av Strömsholms Nya Canal-Bolag som bildades 1842 (se nr.71). Behovet av kapital till det omfattade bygget krävde ytterligare en emission 1847. Aktiebrevets utseende blev identiskt med en av varianterna till 1842 års brev. Aktien var gällande långt in på 1980-talet fast den egentligen nyttotrafiken på kanalen upphört redan 1945. Strömsholms kanal och dess historia finns att beskåda på Kanalmuseet i Hallstahammar.

   

 
Bolaget för Ångbåtsfart mellan Stockholm och Västerås 1847 10 000:-
Stockholm, 1/452 del, Bild, Stor. SAF.86, GA.426
 

Om själva bolaget finns få uppgifter, medan däremot fartygen är mera kända. Ångfartyget ”Gustaf Wasa” var byggt i Kalmar efter ritning av A.G. Carlsund, och maskinerna levererades av Motala Verkstad. ”Westmanland byggdes i Luleå 1838 efter ritning av J.G. von Sydow och maskinerna beställdes från Owens verkstad i Stockholm. ”Yngwe Freij” blev färdig redan 1821. Dessa fartyg drevs dock av andra bolag fram till 1847. På aktiebrevets vinjett ser vi vinkade vänner på Riddarholmens kaj och ångbåten Gustaf Wasa på väg till Västerås. Till höger ser vi Eldkvarn, Serafimerlasarettet och Kungsholms kyrka.

Smålands Privatbank AB 1847 såld/sold
Jönköping.
400 Rdr b:co, Bild, Lagad. SAF.89, GA.3993

Aktiebrevet från 1847 tillhör andra oktrojen. Smålands Privatbank grundades redan 1 juni 1837 i Jönköping. Banken öppnades dock först i september samma år främst på grund av försenande leverans av sedlar. Sedelpapperet beställdes från Tumba Pappersbruk och tryckningen utfördes av gravören Broling i Stockholm. Smålands Privatbank övertog Oskarshamns Enskilda bank år 1889 samt AB Varbergs Bank och Mellersta Hallands Bank 1916. År 1934 ändrade banken namn till AB Smålands Bank, numera ingående i Götabanken.



 

Johannesborgs Coboltverk 1847 8 000:-
Stockholm.
utökades med ytterligare 10 aktier, Stor. Ej i SAF.GA.1993


 
Mälare-Provinsernas Enskilda Bank-Bolag 1847 15 000:-
Stockholm, utök med ytterligare 10 aktier, Stor. Ej i SAF.GA.1993
 
De stora förändringarna i sädespriserna föranledde behovet av en bank. Den 1-3 juli 1846 sammanträdde bönder och godsägare från trakten runt Mälaren i Celsingska huset i Stockholm under landshövdingens i Uppsala län friherre von  Kraemer ordförandeskap för att överlägga om bildandet av en hypoteksförening och ett bolag för belåning av spannmål samt inrättandet av en privatbank. Den 19 juni 1847 beviljades bankens första oktroj (tillstånd att bedriva bankverksamhet) med säte i Västerås. Bankens namn ändrades 1922 till Mälarebanken AB, som 1926 uppgick i nuvarande Svenska Handelsbanken.
 

 
Casperbo Silfer Gruva 1847 45 000:-
Garpenberg, 1/64 del, Stor. Dek, sigill, SAF.91, GA.645

Silvegruvan låg på Kaspersbos bys skogsmark i Garpenbergs socken av Kopparbergs län. Om silvergruvan finns inga uppgifter men Kasperbogruvan ingick senare tillsammans med Nya Finnhyttegruvan och Gransjögruvorna i Gransjöfältet där man främst tillvaratog sulfid. Fältets tillgångar var dock små och utan betydelse. Aktiebrev i gruvbolag från den här tiden var ofta försedda med sigill under namnteckningarna. Aktiebrevet eller delaktighetsbeviset var nära släkt med skuldförbindelsen, som den tiden alltid försågs med sigill.



 
Holms och Graninge Bruks-Bolag 1848 4 500:-
Stockholm, 5.200 Rdr B:co, Stor. Mak. Ej i SAF o GA.

1848 sammanslogs Graninge med Holms säteri och det där under lydande Galsjö och Björka bruk till ett enda brukskomplex.

Bassin Bolaget uti Strömstad 1848 såld/sold
Strömstad, 16 Sk. b:co. Ej i SAF, GA.276

I boken "Svenska Brunnar och Bad" av Dr. Alfred Levertin Sthlm 1883, kan vi läsa - Strömstad bad från 1786 är den äldsta havs-badinrättningen i Sverige. Intill 1827 var badet anlagt i en vik av Saltsjön bojakilen kallad, där senare Hellsobrunnen Lejonkällan låg. Badanstalten ägdes på 1880-talet av ett aktiebolag delat på 100 aktier á 300 kr. Badanstaltens specialitet var gyttjebad och hölls öppet 1/6-15/9. Med. och Fil. Doktor Friherre C. Cederström var badets intendent och läkare. Tre Ångbåtar, Albert Ehrensvärd, Oscar Dikson och Uddevalla fraktade gäster mellan Strömstad, Göteborg, Uddevalla, Kristiania (Oslo) och Fredrikshald. Det här aktuella aktiebrevet från 1848 fördelat på 46 aktier á 13 Rdr 16 Sk.Bco, aktiebrevet är ej tidigare känt. Ej i SAF.



 

Gefle Manufaktur AB 1849, Undert.Lars Johan Hierta, 3 000:-
Gävle, 1 000 Rdr b:co, Bild, hålslag, Stor. GA.1302, Ej i SAF
   

 
Lannaskede Hälsobrunns Bolag 1850 4 500:-
Jönköping, 100 Riksdaler, GA.2431
 

 
Carlstads Hamn o Kanal 1852 4 500:-
Karlstad, 200 Rdr b:co, Bild, Stor. GA.632

Som synes pryds aktien av ett vackert litografiskt arbete, en vy över dåtidens Karlstad där vi i dag kan känna igen inte bara domkyrkan utan också huset t v om den samt stenbron.

 


 
Lunne Landtbruks Skola 1853 6 000:-
Hernösand, 10 Riksdaler, GA.2576
 

 
Engelholms Hamnanläggning 1854 såld/sold
Ängelholm, 10 Rdr, Bild, Stor, GA.871
 

 
Borgå Sunds Bolag 1854  8 000:-
Strömsholm, 150 Rdr b:co. lik SAF.53, GA.452
 

År 1832 uppkom förlag i Strömsholms Kanalbolag om att bygga en bro över Borgå sund som förbinder sjön Freden med Mälarens fjärd Galten vid inloppet till Strömsholms kanal. Då de 1,500 Riksdaler Banco som anslagits av staten ansågs otillräckliga inbjöds till aktieteckning i Borgå Sunds Bolag 1833. Bron utbyttes redan 1860.



 
Wifsta Warfs Bolag 1855 3 000:-
Vivsta Varv, 1/136 del, Mak, fläck, GA.5293
 


 
Christinehamns Bränwins Handels Bolag 1855 4 500:-
Kristinehamn
1/50 del, Stor.  GA.685


 
Kroppa Jernväg o Sjö-Transport AB 1855 9 000:-
Kroppa.
1/100 del, Stor. Bild, GA.2322


 
Bad-Inrättningen i Calmar 1855 12 000:-
Kalmar, 25 Rdr Riksmynt, Stor. Bild, GA.223
 


 

Wadstena-Hamn-Magasins Bolag 1855 9 000:-
Wadstena, 1/264 del, Stor, GA.II:1805
 

 

Sjöförsäkrings Bolaget i Stockholm 1856

 

25 000:-

Stockholm, 400 Rdr Riksmynt, Stor, GA.(3858)

   

 

   

 
Jernväg emellan Sjöarna Saxen o Yngen 1856 Såld/sold
Saxån, 200 Rdr, Stor, GA.1975
 

 
Rosendahls Fabriks 1856 4 500:-
Göteborg, 23 00 Rdr Rmt, Stor, Dek. GA.3656
 

 
Mälare Provinsernas Enskilda Bank-bolag 1857 25 000:-
Westerås, 12.000 Rdr, Stor, Bild, GA.2867
 


 

Morgårdshammar AB 1857 25 000:-
Morgårdshammar, 1/30 del eller 5.000 Rdr b:co, Bild, Stor, Fläck, GA.2818
 

 
Söderhamns Jernvägs AB 1858 2 500:-
Söderhamn, 1.000 Rdr, Bild, GA.4658
 


 

Åminne Bolag 1859, Carl (Carl XV) 9 000:-
Stockholm, 300 Rdr Riksmynt, Stor, Bild, undert.  GA.5406
 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stockholms Litografiska Förlags förening AB 1860 1 500:-
Stockholm, 200 Rdr rmt, Stor, Bild, GA.4139


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Norrköpings Bomulls Spinneri 1860 2 000:-
Norrköping, 2 000 Rdr rmt, Stor, Bild, Mak. GA.3028
 


 


 























 

Tysk Bagar Bergen 1861 12 000:-
Stockholm.
50 Rdr, Bild, Stor, GA.4953, riss, lagad
Kinda Ångfartygs-Bolag 1861 såld/sold
Linköping, 50 Rdr rmt, Bild, GA.2161
 


 

Skällarbyns Bruks-Bolag 1861

3 500:-

Skällarbyn, 1/48 del,
 


 

Tändsticks Fabriks Bolaget i Westervik 1862 4 500:-
Västervik, 1/400 del, Stor, Mak. GA.II:1772
 


 

Kalmar Nya Theater AB 1862 2 800:-
Kalmar, 150 Rdr, dek.
 


 

Borgviks AB 1863 1 200:-
Karlstad, 1 500 Rdr Rmt. Bild, Mak. GA.450


 

Svaninge Skogs-Bolag  1863 15 000:-
Sollefteå, 1/100 del, Stor. GA.4343


 

Hamnbyggnads Actie Bolaget i Trelleborg 1864 15 000:-
Trelleborg, 100 Riksdaler, Stor, Bild, Fläckig, GA.1615


 

Christianstads Badhus-Bolag 1864 2 500:-
Kristianstad, 25 Rdr Rmt  GA.679



 

Wadstena Badinrättnings-Bolag 1864 7 000:-
Wadstena, 50 Riksdaler Rmt, Stor, GA.5198



 

Halmstads Kallwattenkur Anstalt AB 1864 2 500:-
Halmstad, 250 Riksdaler Rmt, bild, GA.1595



 

Helsingborgs Nya Badhus-Bolag 1964 3 500:-
Helsingborg, 40 Riksdaler Rmt, GA.---


 

 
Rosenlunds Spinneri AB 1865 5 000:-
Göteborg, 5 000 Rdr, Stor, Dek. GA.3658
 


 

 
Malmö Badhus AB 1867 3 500:-
Malmö, 50 Rdr, bild, GA.2626
 


 

 
Hernösands Skeppsrederi AB 1868 3 500:-
Hernösand, 1/500 del, GA.1729
 


 

 
Motala Mekaniska Werkstad AB 1868 1 500:-
Stockholm, 5 000 Rdr, Stor, dek. GA.2825
 


 

 
Stockholms Yllefabriks AB 1868 1 500:-
Stockholm, 2 000 Rdr, Stor, dek. GA.4215, 1+
 


 

 
Osmundsbergs AB 1869 750:-
Stockholm, 100 Rdr Riksmynt, dek.  GA.3276
 

ak66.jpg (41739 bytes)
 

 
Dalarnes Bergolja AB 1869 1 200:-
Stockholm, 15 Rdr Riksmynt, dek. GA.724
 


 

Fruntimmers sim- o Bad-Inrättning vid Skeppsholmen 1870 5 000:-
Stockholm, 50 Rdr, Bild, GA.1192, lagad
 


 

Nyqvarns Pappersbruks AB 1870 1 800:-
Stockholm, 1 000 Rdr, GA.3198, dek, stor, lagad
 

                                          Till toppen